Blombänken i konkret och psykisk form

Det är ofta jag är förundrad över livet och allt vad det för med sig.
Okej, that was deep, men emellanåt är det väl okej att det är så?

Att övervinna något som anser vara i sig själv så stort, fast det egentligen i själva verket inte är det, det är grejer det! En rädsla kan föra med sig så oerhört många känslor och upplevelser, både positiva och negativa. Tyvärr tar oftast det negativa över hand.

Jag vill dela med mig av min liknelse. Föreställ dig något som irriterar dig lite, men som du kanske inte desto mer kan sätta energi på för att förhindra irritationen. Här tänker jag ogräs i en blombänk. Blombänken är vacker i sig själv då blommorna blommar. Det är dock inte alltid lika vackert i bänken om man inte sköter om den, alltså rensar bort ogräset med jämna mellanrum.
Hur, när och om du över huvudtaget rensar blombänken spelar stor roll. Vad väljer du att göra? Om du hade en blombänk, skulle du rensa den då? Varesig du svarar ja, nej eller kanske på denna fråga, så vill jag att du fortsätter läsa. Begrunda det du läser, ta in det du läser här till näst.

Om du svarade kanske på frågan är det helt okej, emellanåt vet man inte svaret på saker och ting innan man testat sig fram.

Om nej var ditt svar, tänk då efter varför du svarade nej. Här kan det eventuellt spela roll om du är man eller kvinna och vad du gillar att göra. För visst, har du inget intresse för att peta i en blombänk är det helt förståeligt att du heller inte väljer att göra det. Så är det med det mesta.
Svarade du nej för att du känner dig själv och vet att du rentav är lat är det också helt okej. Jag vet inte vad du tycker, men jag skulle vilja påstå att det är bra att känna sig själv. Du har också frihet till att ändra ditt sätt att vara. Om du vet att du är lat så kan du välja att försöka jobba bort den ovanan, om jag får kalla den sä.

Svarade du ja? Isåfall, varför gjorde du det? Har du kanske ett intresse för blommor och rabatter? That's ok. Svarade du ja för att du känner att det annars skulle lämna och irritera dig att det inte blir gjort? That's ok.


Här vill jag också inflika att lika många människor som det finns på denna jord, så skulle det också kunna finnas svar på denna fråga. Vilket svar som är rätt och fel kan jag inte svara på, men det jag istället kan göra är att leda dig fram till min poäng med denna liknelse.


Ogräs. Det ordet har åtminstone enligt mig en negativ klang. Ogräs är ofta något man vill bekämpa för att låta något annat växa till sig friskt. Det räcker dock inte med att man bara rensar blombänken- nej. Emellanåt bör din rabatt vattnas med friskt vatten, den bör få solljus... Emellanåt bör du också plantera in något nytt i den. Kanske för att något har dött ut, eller kanske för att du helt enkelt vill förnya utseendet för den. Vad det än må vara, så är det okej.

Jag skulle vilja påstå att det också är såhär med dej själv. För att du ska kunna växa som person likt en planta i din blomrabatt bör du också kunna klara av att rensa dig själv och din blombänk emellanåt. Om du inte tar hand om din blomrabatt, tar ogräset till slut överhand och rabatten förtvinar småningom bort. Med din blomrabatt menar jag ditt inre. Du bör vattna ditt inre med goda tankar om dig själv. Du bör få varmt solljus till ditt inre i form av komplimanger, kärlek och bekräftelse från dina medmänniskor. Du bör emellanåt plantera/skapa nya relationer för att kunna komma vidare i ditt liv.

I jämförelse med dina medmänniskor på denna jord är det bara du som vet innerst inne hur du verkligen mår. Emellanåt rensar du lite grann genom att prata med dina medmänniskor runt omkring dig, som i sin tur får en uppfattning om hur du har det just då för tillfället. Och, visst är det bra? Delad glädje är dubbel glädje, delad sorg är delad sorg.
Det finns många sorter av ogräs som kan vara svår att bekämpa i din blombänk, både konkret i verkligheten och i ditt inre.


Rädsla är en sort av ogräs som jag ofta medvetet kämpar med att få bort ur mitt inre. Det svåra med rädslan är att den förekommer i så många olika former.
Rädslan för att vara otillräcklig. Rädslan för att göra fel eller misstag som i sin tur leder till en ny rädsla- att inte vara lika värdefull och accepterad pga det misstag man gjort. Rädslan för att trampa nån annan på tårna för att man pratar om det som känns jobbigt. Rädslan för att vara en börda för en medmänniska. Rädslan för att skapa nya relationer...

- Listan kan fortsätta i all evighet. Växa kan ogräset i blomrabatten/rädslorna också göra om du inte väljer att mevetet jobba för att få bort dem.

Det är fritt fram för mig och dig att välja hur vi jobbar med oss själva och vår rabatter. Vill du rensa din rabatt lite åt gången och ofta? Sällan och lite åt gången? Ofta och mycket? Ofta och lite? Inte alls?

Jag är ofta förundrad av hur mycket kapacitet en hjärna har. Lika ofta borde jag också vara förundrad över hur mycket en människa klarar av. Jag är starkare än vad jag kan föreställa mig. Du är starkare än vad du tror.

Jag kan påverka din syn och ditt tankesätt för saker och ting, men det är bara du som kan ändra det. Ditt största hinder är oftast dig själv- låt dig inte dras ner av det.