Jag ångrar mig över mitt val jag gjorde i början av skolåret. Varför tusan fortsatte jag inte att blogga regelbundet? Som person är jag ganska ordningssam och gillar att ha koll på saker och ting. Nu då jag varken har bloggat eller skrivit någon typ av dagbok, har jag ingen som helst koll på vad som har hänt när. Lite har jag ändå antecknat i min skoldagbok, men det är ingenting att nämna om.
För ganska exakt en månad sen tappade jag min telefon, vilket har innebärt att jag mer eller mindre har levt utan Facebook, Snapchat, Instagram, Whatsapp - ja, you name it. Att leva utan internetuppkoppling var till en början inte så lätt, men nu under de två senaste veckorna har det gått bättre. Det är nu som man börjar inse hur förbaskat mycket tid man slösar bort på dessa sociala medier. Då jag tänker på det nu i efterhand börjar jag må dåligt. Hur hälsosamt har det varit på en skala mellan 1-10 att sitta varje dag timtals med telefonen framför ansiktet? Varenda lediga sekund då man inte har haft något annat "vettigt" att göra, så har telefonen åkt snabbt upp ur fickan.
Förstår ni hur osociala vi har blivit? Detta gäller ju inte riktigt alla, men de allra flesta känner säkert igen sig.. Sen, om jag någongång får en "modern" telefon tillbaka, ska jag sannerligen tänka på detta!
Visst har det varit skönt utan att ha en telefon som hela tiden har plingat till, men jag måste också erkänna att jag har saknat det. Då alla andra sitter med dessa tidsbovar i händerna på rasterna i skolan eller vid internatet, så känner man sig ganska utanför. Jag har inte heller kunnat blogga utan internet.
Tänk vart världen är påväg. Usch ändå.
Att leva utan internet går hur bra som helst (försöker övertyga mig själv fortfarande att det inte är svårt, trots grupptrycket). Det går att vara utan Facebook, Snapchat och Instagram, men Skype är något jag har saknat. Oj så glad jag var över att få prata med mina kära i Sverige. ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar